Annons

Annons

Sista chansen: Se utställningen om Konstantin Grcic




grcic arkdes utställning

Imorgon är sista chansen att se utställningen Panorama om designikonen Konstantin Grcic på Arkdes i Stockholm. Vi har pratat med den tyske formgivaren som vill göra världen bättre, lite i taget.

Annons

Av: Anders Bergmark

Formgivare kan inte rädda världen, konstaterar Konstantin Grcic.  – Men vi kan bidra till förändring och förbättring genom att kombinera analys med kreativt tänkande. Den sympatiskt optimistiske Konstantin Grcic tillhör själv designvärldens verkliga nyskapare. Hans möbler och lampor för tillverkare som Vitra, Flos, Magis är ofta resultat av nya sätt att ta sig an material och tillverkningsprocesser – en sorts utforskande av massproduktionens möjligheter. I vinter är han Sverigeaktuell med utställningen Panorama, som visas på ArkDes i Stockholm fram till elfte januari. Utställningen, som tillkom på initiativ av Vitra Design Museum, täcker in tjugo år av hans arbete, men Konstantin Grcic har gjort en poäng av att den inte ska vara ett retrospektiv. Istället har den fokus framåt, mot frågeställningar och problem som vi snart kan komma att stå inför. Vissa är redan här, som det snabbt växande behovet av bostäder i våra storstäder.

Formgivare kan inte rädda världen, konstaterar Konstantin Grcic.
– Men vi kan bidra till förändring och förbättring genom att kombinera analys med kreativt tänkande.
Den sympatiskt optimistiske Konstantin Grcic tillhör själv designvärldens verkliga nyskapare. Hans möbler och lampor för tillverkare som Vitra, Flos, Magis är ofta resultat av nya sätt att ta sig an material och tillverkningsprocesser – en sorts utforskande av massproduktionens möjligheter.
I vinter är han Sverigeaktuell med utställningen Panorama, som visas på ArkDes i Stockholm fram till elfte januari. Utställningen, som tillkom på initiativ av Vitra Design Museum, täcker in tjugo år av hans arbete, men Konstantin Grcic har gjort en poäng av att den inte ska vara ett retrospektiv. Istället har den fokus framåt, mot frågeställningar och problem som vi snart kan komma att stå inför. Vissa är redan här, som det snabbt växande behovet av bostäder i våra storstäder.

Ovan: Konstantin Grcic med stolen Rival för Artek och den moderna klassikern lampan Mayday för Flos (1999).

¬– Jag vill att besökarna ska reflektera över framtiden, men jag försöker inte definiera något tidsperspektiv. För mig är det intressant att se på framtiden som att den redan är här. Vi kan inte skjuta fram lösningarna på dagens problem. Ett sätt att förhålla sig till framtiden är att ta sig an den lite i taget, resonerar han. Utställningen är uppbyggd av två delar. I den första har Grcic och hans designteam byggt upp tre olika scenografier.  Ovan: Karmstol Waver för Vitra.

– Jag vill att besökarna ska reflektera över framtiden, men jag försöker inte definiera något tidsperspektiv. För mig är det intressant att se på framtiden som att den redan är här. Vi kan inte skjuta fram lösningarna på dagens problem. Ett sätt att förhålla sig till framtiden är att ta sig an den lite i taget, resonerar han.
Utställningen är uppbyggd av två delar. I den första har Grcic och hans designteam byggt upp tre olika scenografier.

Ovan: Karmstol Waver för Vitra.

Utställningens andra del är mer traditionell, med formgivna produkter uppställda och ordentligt belysta på podier. Men produkterna sätts i ett formsammanhang genom att andra föremål som de på olika sätt är inspirerade av har placerats intill. Tanken på att bli formgivare kom sent till Konstantin Grcic, inte förrän han var halvvägs igenom sin utbildning till möbelsnickare på John Makepeace School i Dorset, England. – Visst, jag har alltid tyckt om att göra saker, bygga med Lego och hålla på ute i skogen. Men att det skulle bli ett yrke förstod jag inte förrän ganska sent. Det var när jag började göra egen design till mina snickerier som jag insåg att det var det som jag verkligen tyckte om. Jag blev mer och mer medveten om design som disciplin och bestämde mig för att utbilda mig på Royal College of Art. Efter utbildningen praktiserade han en period hos formgivaren Jasper Morrison och startade sedan, 1991, sitt eget designföretag Konstantin Grcic Industrial Design i födelsestaden München. – Designprocessen startar alltid med en dialog med uppdragsgivaren. Ibland är uppdraget väldigt konkret, andra gånger helt öppet. När det gällde Chair One för Magis, till exempel, fanns ingen uttalad produkt, bara ett material och en teknik. Jag tänker länge, utan att rita eller diskutera med någon annan. Sedan börjar jag engagera mina medarbetare. Vi har förmånen att kunna göra modeller i naturlig storlek redan från första början, vilket hjälper mig att förstå mina egna tankar. Projektet blir väldigt konkret. Det estetiska uttrycket växer fram under processens gång, men det betyder inte att det är oviktigt. Ovan: Fjolårets nyhet Rival för Artek och Myto för Plank (2008).

Utställningens andra del är mer traditionell, med formgivna produkter uppställda och ordentligt belysta på podier. Men produkterna sätts i ett formsammanhang genom att andra föremål som de på olika sätt är inspirerade av har placerats intill.
Tanken på att bli formgivare kom sent till Konstantin Grcic, inte förrän han var halvvägs igenom sin utbildning till möbelsnickare på John Makepeace School i Dorset, England.
– Visst, jag har alltid tyckt om att göra saker, bygga med Lego och hålla på ute i skogen. Men att det skulle bli ett yrke förstod jag inte förrän ganska sent. Det var när jag började göra egen design till mina snickerier som jag insåg att det var det som jag verkligen tyckte om. Jag blev mer och mer medveten om design som disciplin och bestämde mig för att utbilda mig på Royal College of Art.
Efter utbildningen praktiserade han en period hos formgivaren Jasper Morrison och startade sedan, 1991, sitt eget designföretag Konstantin Grcic Industrial Design i födelsestaden München.
– Designprocessen startar alltid med en dialog med uppdragsgivaren. Ibland är uppdraget väldigt konkret, andra gånger helt öppet. När det gällde Chair One för Magis, till exempel, fanns ingen uttalad produkt, bara ett material och en teknik. Jag tänker länge, utan att rita eller diskutera med någon annan. Sedan börjar jag engagera mina medarbetare. Vi har förmånen att kunna göra modeller i naturlig storlek redan från första början, vilket hjälper mig att förstå mina egna tankar. Projektet blir väldigt konkret.
Det estetiska uttrycket växer fram under processens gång, men det betyder inte att det är oviktigt.

Ovan: Fjolårets nyhet Rival för Artek och Myto för Plank (2008).

Gilla ELLE Decoration på Facebook
– Estetik är absolut viktigt! Utseendet ju också en funktion hos objektet. Dels handlar det om att förstå produkten, som att utseendet berättar om en stol är bekväm eller inte. Sedan får en vacker stol mig att tänka att jag kommer att se cool ut i den, vilket gör att jag kommer att känna mig bekväm i den. I ett café, till exempel, är det jätteviktigt, säger Konstantin och skrattar.  – Man vill se snygg ut och då måste stolen vara snygg. Det handlar mycket om psykologi. Men jag börjar aldrig med utseendet när jag gör en design, det handlar alltid om funktionen eller konstruktionen. Utseendet kommer sedan. Inspirationen, berättar han, kommer från vardagen. Livets realiteter. – Jag behöver bara gå ut på gatan och öppna ögonen. Det finns så mycket att reflektera över. På frågan vad han själv får ut av arbetet som formgivare dröjer han lite med svaret.  – Jag känner en kärlek till tingen och en kärlek till människor. På något sätt kombinerar design de båda. Det handlar om vardagslivets relationer mellan människor och objekt.  Det mesta av vad jag gör är saker som man använder varje dag. De har en historia, en evolution och de utgör en del av vår kultur. Jag är intresserad av att förstå inte bara mitt liv utan allas våra liv genom sakerna vi omger oss med. Hur kan vi gå framåt, steg för steg? Ovan: Fåtölj och soffa ur kollektionen Traffic för Magis (2014).

– Estetik är absolut viktigt! Utseendet ju också en funktion hos objektet. Dels handlar det om att förstå produkten, som att utseendet berättar om en stol är bekväm eller inte. Sedan får en vacker stol mig att tänka att jag kommer att se cool ut i den, vilket gör att jag kommer att känna mig bekväm i den. I ett café, till exempel, är det jätteviktigt, säger Konstantin och skrattar.
– Man vill se snygg ut och då måste stolen vara snygg. Det handlar mycket om psykologi. Men jag börjar aldrig med utseendet när jag gör en design, det handlar alltid om funktionen eller konstruktionen. Utseendet kommer sedan.
Inspirationen, berättar han, kommer från vardagen. Livets realiteter.
– Jag behöver bara gå ut på gatan och öppna ögonen. Det finns så mycket att reflektera över.
På frågan vad han själv får ut av arbetet som formgivare dröjer han lite med svaret.
– Jag känner en kärlek till tingen och en kärlek till människor. På något sätt kombinerar design de båda. Det handlar om vardagslivets relationer mellan människor och objekt.
Det mesta av vad jag gör är saker som man använder varje dag. De har en historia, en evolution och de utgör en del av vår kultur. Jag är intresserad av att förstå inte bara mitt liv utan allas våra liv genom sakerna vi omger oss med. Hur kan vi gå framåt, steg för steg?

Ovan: Fåtölj och soffa ur kollektionen Traffic för Magis (2014).

FAKTA  Namn: Konstantin Grcic Bakgrund: Född 1965 i München, utbildad till finsnickare på John Makepeace School och sedan till industridesigner på Royal College of Art i Storbritannien. Startade Konstantin Grcic Industrial Design i München 1991. Aktuell: Med nya produkter för bland andra Magis och Flos samt med utställningen Panorama på ArkDes i Stockholm fram till elfte januari. Ovan: Lampan OK för Flos är en nytolkning av Achille Castiglionis lampa Parentesi från 1971.

Namn: Konstantin Grcic
Bakgrund: Född 1965 i München, utbildad till finsnickare på John Makepeace School och sedan till industridesigner på Royal College of Art i Storbritannien. Startade Konstantin Grcic Industrial Design i München 1991.
Aktuell: Med nya produkter för bland andra Magis och Flos samt med utställningen Panorama på ArkDes i Stockholm fram till 11 januari.
Ovan: Lampan OK för Flos är en nytolkning av Achille Castiglionis lampa Parentesi från 1971.

DELA (0)
PINNA (0)

Annons
Annons

Annons

Laddar